Feed on
Posts
Comments

Från grundskola till högskola/universitet

Utbildning i Sverige är något som är obligatorisk och kostnadsfri för alla barn som befinner sig i åldrarna 7-16 år. Läsåret i Sverige brukar normalt vara från slutet av augusti till början/mitten av juni. Jullovet från mitten av december till början av januari delar upp det svenska läsåret i två terminer; och dessa är höstterminen och vårterminen. Den formella utbildningen som vi har i Sverige sker på grundskola, gymnasium och vid högskola. Vid sidan av den kommunala utbildningen som finns, så kan även utbildningen ges av olika privatskolor eller så kallade friskolor. Det finns även andra utbildningsinstitutioner, så som folkhögskola, olika bildningsförbund, flera privata utbildningsföretag, med mera. Formell utbildning har förekommit på grundnivå i Sverige ända sedan 1200-talet, på gymnasienivå har den funnits sedan 1600-talet och akademisk utbildning har funnits sedan Uppsala universitet grundades 1477. Politiskt så tillhör utbildningsfrågor utbildningsdepartementet.

Själva idén om en obligatorisk och kostnadsfri grundskola skulle finnas går långt tillbaka, men blev verklighet först på 1800-talet och det efter livliga debatter med företrädare som Geijer, Tegnér, Silfverstolpe, Sahlström, och prins, sedermera kung, Oscar. Vid början till 1900-talet dominerades den pedagogiska debatten av Ellen Key, positivismen, och folkrörelser.

År 1842 beslutade Sveriges riksdag att introducera en då fyra år lång skola med grundläggande utbildning i Sverige, som kallades folkskola. Folkskolan förekom i flera olika former så som fasta och flyttande, samt hel- och halvtidsläsande. De flyttande skolorna, innebar att läraren olika dagar undervisade i olika delar av trakten, förekom länge i Norrland. Halvtidsläsande klasser förekom framför allt i västra Sverige.

År 1858 tillkom de två första skolåren i folkskolan, som då blev småskolan, där grundläggande kunskaper skulle läras ut. 1882 tillkom två nya skolår i folkskolan, och folkskolan blev därmed 6-årig. På vissa orter fanns det även sjunde och åttonde klass och kallades fortsättningsskola.

Folkskolan blev obligatoriskt 7-årig i Sverige år 1936 och den blev 8-årig på 1950-talet. Sedan 1972 går svenska barn obligatoriskt 9 år i skola, från augusti det kalenderår barnet fyller 7 år till juni det år barnet fyller 16 år.

I 1856 års läroverksstadga skapades två olika sorters gymnasielinjer. Det var Latinlinjen och reallinjen. En tredje linje infördes av Gunnar Wennerberg år 1878 och kallades halvklassisk linje. Studentexamen infördes 1862; tidigare hade gymnasisterna tvingats avlägga prov vid universiteten för att ta examen

1971 så antogs en helt ny läroplan som kallades Lgy 70, och skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola slogs helt samman för att bilda en ny skolform, gymnasieskola.

Staten började överta finansieringen, och därmed även makten, över universiteten under 1800-talet. På 1800-talet fanns det endast två universitet och dessa fanns i i Uppsala och i Lund. Dessa bådas verksamheter samordnades för första gången med universitetsstatuerna av år 1852, varigenom universitetens jurisdiktionsrätt fråntogs dem och överfördes på staten. Kvinnor medgavs universitetsutbildning 1873. Ellen Fries blev den första kvinnliga doktorn, i ämnet historia, år 1883.

 

Karolinska institutet bildades 1810, gavs 1861 rätt att ge med.lic. och 1906 rätt att ge doktorsgraden. Flera högskolor bildades under 1800-talet: Stockholms högskola, Göteborgs högskola, Chalmers, och KTH. Under de första åren på 1900-talet bildades handelshögskolor, lantbrukshögskolor och Krigshögskolan.

(Visited 143 times, 1 visits today)

Leave a Reply